Jag har glasögon, ganska starka sådana. ”Inte jättestarka” brukar min optiker säga, jag håller inte med. Skulle jag gå på stan skulle jag antagligen inte känna igen dig förren du är 2 meter ifrån mig.
För några år sedan kom jag på en sak, en sak som åter kom till mig igår. Jag ser dåligt med glasögon också. Visst, jag ser bokstaverna hos optikern och skyltar på avstånd. Men jag ser fortfarande människor dåligt.
Jag kommer, förhoppningsvis (jag är gravt förkyld, en riktig mancold), hämta mina nya glasögon imorgon. Jag tänkte låta dem bli en påminnelse framöver, att verkligen titta på människor och förhoppningsvis se dom.
Bloggpost #015 av #blogg100
