Författare: admin


  • Sociala medier, journalistik och makten i historien.

    I dyningarna av Katrineholms kommunchef och Katrineholmskuriren rabalder som Brit Stakston värdigt reflekterar över har jag svårt att inte komma tillbaka till min egen blogpost och alldeles egna tes: Det finns inga sociala medier. Det finns inga sladdar, processorer, API´r och servrar som är sociala, lika lite som det finns blyertspennor och block som skriver egna artiklar. Det är bara människor och djur som kan vara sociala. Däremot finns det medier som faciliterar social interaktion. Medier som vi kan använda för att förstärka kommunikation, som är grunden för att kunna vara sociala.

    I stora ojämna drag har kommunikationshistorien sett ut så här:

    Till en början använde vi kommunikationskanaler som nådde en efter en, saker som hällristningar, papyrus, lertavlor och vaxtavlor. Inte så spännande saker även om de var banbrytande då. Efter hantverksprylarna kom maskinerna, Vi lärde oss att trycka böcker och antagligen strax därefter reklamblad. Informationen nådde fler och snabbare. Med det var fortfarande inte så socialt även om man kunde via postgång ta kontakt med företag och privatpersoner och få svar. Kommunikationen var fortfarande fokuserad på avsändaren.

    Efter maskinerna kom.. snabbare maskiner.

    Vi började använda radio och informationen gick blixtsnabbt mellan avsändare och mottagare. Det stora med radio var att privatpersoner kunde skaffa en radiosändare och lika snabbt tala tillbaka.  Helt plötsligt kunde privatpersoner kommunicera via ett medie utan fördröjning över stora avstånd.  Dessutom kunde andra lyssna på vad de pratade om. Kommunikationen började luta över på mottagare och lyssnare.

    Sedan kom processorerna och med dessa datorer, bredband och en digital revolution.

    Kärnan i detta var.. kommentarsfunktionen. Från att datorerna gjorde entré tog det historiskt sett inte lång tid innan de flesta kunde skicka, ta emot, lyssna och kommentera, och dessutom kommentera på kommentarerna. Nu började informationen och kommunikationen spruta åt alla håll.

    Det enda som varit konstant genom utvecklingen är människan.

    Vi har genom tiderna använt prylar och maskiner för att kommunicera mera med vår omvärld. En sak till som varit konstant är att för varje ny teknisk innovation fanns det bakåtsträvare som var rädda att tappa makten och kontrollen. Från Farao till präster, kungen och regeringar. Det senaste benämningen som gärna tas till för sakta ner utvecklingen är faran och risken med den “den digitala klyftan” Något som Selig vrider och vänder på i en post.  Klyftan som man kallar digital är i grunden varken digital eller ny, däremot är det en utrustning/utbildningsklyfta, något som funnits sedan tiden då det fanns de som hade stenhällar att rista på, och de som inte hade det. De som hade papyrus och kunde skriva och de som inte hade det.

    För att återkomma till makten och kontrollen så sker nu ett märkligt skifte.

    De journalister som rapporterar från världen och i demokratisk anda granskar våra makthavare, de som ska värna om pressfrihet och offentlighetsprincipen, de har blivit en egen makt, en makt som själva helst inte vill bli granskade och synade. Detta är skrämmande och förmätet av en yrkeskår som lever på att andra betalar för deras arbete.  Särskilt eftersom medielandskapet ser ut som det gör och vilket håll det utvecklas. Där alla med en mobiltelefon kan publicera texter, dela bilder och livesända ljud och bild.

    Åter till start. Det finns inga sociala medier. Däremot finns det  medier som förmedlar information mellan avsändare och mottagare där fler personer kan lyssna, kommentera och skicka vidare. Hur vi använder dessa privat, politisk och i företag är upp till oss. Ser man bakåt så kan vi ana att framåt blir det i grunden inget nytt under solen. Och förresten, ni som tycker att man ska sakta ner utveckling är redan omsprungna. Sorry.

    Kategori


  • Det finns inga faror på nätet

    imageDet finns inga faror på nätet. Farorna finns i det vardagliga livet

    Dagens gästbloggare heter Peter Höjman. Peter driver bland annat sin egen firma Protecty och håll Sverige fritt bloggen. Han bloggar även privat på www.nolingo.se och Twitter.

    Helsingborgs Dagblad berättar i en artikel om två lokalpolitiker som skrivit en motion om att unga måste varnas för ”farorna på nätet” efter att två flickor mellan 9 och 14 år utsatts för övergrepp ”via internet”. – Skolan informerar redan om tobak, alkohol och narkotika, vi anser att man ska informera även om farligheterna på nätet. Det finns många exempel på att det behövs, säger kommunalrådet Ingela Andersson (S).

    Jag blir både förbannad och illa berörd när jag läser sån skit. För det första: Internet är det största som hänt mänskligheten sedan vi uppfann hjulet och språket. Internet, som bara funnits i 15 år, kommer att förändra mänskligheten för all framtid på ett sätt som vi inte kan överblicka idag. Att framställa internet som en källa till fara likställd med tobak, alkohol och narkotika visar på inte bara klassisk moralpanik och ett slarvigt språkbruk utan också på djup okunskap om internets funktion och betydelse och om sociala medier och kommunikation över internet som företeelse.

    För det andra: när ska vi lära oss att det finns inget näthat, det finns människor som hatar (och som spridet sitt hat via nätet)? Övergrepp sker inte PÅ internet, de sker i verkligheten (kanske efter en kontakt via internet)! Internet är en distributionskanal för information, inget annat. Semantik kan tyckas men det är viktigt att vi, och särskilt journalister och politiker, håller ordning på begreppen annars riskerar vi att debatten snedvrids och att vi missar det som vi verkligen borde fokusera på och misskrediterar något som vi borde prisa.

    Det är i det vardagliga livet som farorna finns. Övergrepp, misshandel och våldtäkter sker varje dag, hela tiden runt om oss och antalet brott är tusenfalt större än det som sker efter kontakter via internet. Så om skolan ska informera om faror så vill jag att de informerar om faror på krogen, faror på bussar, faror på lekplatser, faror i hemmet, ja om alla platser och situationer där man kan råka illa ut, inte sprida en felaktig skrämselpropaganda om ”farorna på nätet”.

    Det är människorna bakom tangentborden som kan vara farliga, inte relationer med andra människor via internet. Våra barn behöver inte informeras om farorna på nätet, våra barn behöver lära sig källgranskning, riskbedömning och sunt förnuft. Sådan kunskap som man behöver i alla situationer i livet, på nätet eller inte.

    Det är inte internet som är farligt utan det är verkligheten. Det är det vi måste lära våra barn, inget annat!

    Kategori


  • Informatör, vad gör en sådan nu för tiden?

    femar

    Jag hittade precis en anställningsannons på offentliga jobb. De söker en informatör. Informatör? vad gör en sådan nu för tiden?

    En stor del av arbetsbeskrivningen går ut på att sköta webben och sociala medier. Vad ska man då med 5 års erfarenhet till. Vad i hela världen kräver 5 års erfarenhet för att klara av? Visst, läkare och astronauter kanske, men en informatör?

    Till och med Sveriges informationsförening är i identitetskris när det gäller begreppet informatör. Jag är allmänt förundrad, både att man använder titeln informatör och man ska ha 5 år erfarenhet av webben. Ligger jag för långt i framkant så jag inte ser min faktiska omgivning, eller är min förundran berättigad?

     

    Tips från mitt perspektiv

    • Referenser referenser referenser, minst tre stycken.
    • Portfolio, har personen en sådan, ligger den på nätet?
    • Googla personen, ska personen sköta webben bör personen redan ha en aktiv närvaro på nätet.

    Kategori


  • Referens från Tobias Dahlberg

    På Linkedin kan man får en så kallad endorsement. Jag bad en före detta arbetsgivare att ge mig en, och det fick jag med råge. För att skryta lite så tänkte jag dela med mig av den.

    Simon were one of our most valued facilitators, well liked by customers and staff. Over the years he supported teams and individuals who wanted to challenge themself and learn more about each other and how to work together as a team. He sees the potential in all individuals and in a careful and calm way support groups to achieve their set goals which are based on the need of the individual members of the group.

    Tobias Dahlberg Business Developer at Science Park Jönköping

    Kategori


  • Hur får man anställda att företagsblogga?

    Hur får man anställda eller företag att blogga? Jag har några spontana tips som jag gärna delar med mig. Fokus är på inkubatorsföretag.

    1. Företagsrådgivare, skriv själva, visa vägen.
    2. Var tydliga med att det ingår i inkubatorsprogrammet, som en naturlig del av företagsutvecklingen.
    3. Ge ett tema för var vecka, ex försäljning, administration, teamarbete, effektivitet, myndighetskontakter,  erfarenheter, motgångar och medgångar.
    4. Be era skuggstyrelsemedlemmar och stödföretag gå in och kommentera bloggposter. Jag tror att det kan vara mycket motiverande för lift-företagen att skriva mer.
    5. 24h regeln, är personerna oroliga över att fördärva sitt liv eller osäkra på vad de kan dela med sig så be dom vänta 24 timmar innan de publicerar något. De kan även be någon av er företagsrådgivare eller medarbetare läsa igenom texten innan publicering.
    6. Förutom att skriva ett inlägg i veckan, be dom kommentera någon av de andra en gång i veckan.
    7. Sätt gränser, säg att de max får skriva 3 mellanrubriker och 1000 tecken, öka sedan till 1500 tecken för att sedan skriva valfritt antal. 1500 tecken kan verka mycket till en början, men det är knappt någonting när man väl börjar skriva.
    8. Börja med rubriker. När jag skriver börjar jag oftast med en huvudrubrik och tre mellanrubriker. Då har jag ramat in texten,  och det blir lättare att fortsätta med brödtexten. Sedan blir det ofta att jag ändrar rubrikerna eller antalet.
    9. Skriv skriv skriv, det kommer vara mindre slipat i början, men övning ger färdighet. Företagen är trots allt i en inkubator och har utrymme att tabba sig lite.
    10. Feedback, ge endast feedback på positiva saker de första veckorna, en del har säkert ett mindre självförtroende (än vad som syns) och behöver uppmuntran för att komma loss.

     

    Det finns naturligtvis massvis fler tips, särkilt om värdet av att blogga. Att skriva ger direkt verkan såsom marknadsföring, sökresultat och självreflektion, viktiga saker för alla företagare. Vad har du för tips?

    Kategori


  • Aktivt lyssnande i korta drag

     
    Uppmuntra

    Vänd dig direkt till personen.
    Slappna av. Visa ditt intresse.

    Be om klargörande, även om du tror att du förstår

    -Berätta mer..
    -Nu förstår jag inte

    Parafrasera

    -Du vill att jag ska..
    -Du menar att..

     

    Reflektera känslor

    -Du säger att allt är bra, men du verkar irriterad..
    -Du arbetar väldigt hårt, men du verkar.. 

    Tystnad

    Våga vara tyst, ibland behövs lite tid för att kunna uttrycka sig. Det ger personen tid att tänka efter.

    Kategori